^BbEn gång i min ungdom ä^Eblskade jag en flicka med l^Fjuva och s^Gmköna behag. ^BbHon lovfte mig tro, i l^Ebust och i nöd allt in till sin b^Flekaste d^Gmöd. ^BbHej hopp faderi fadera^Eblladerej Hej hopp faderi fa^Fderallade^Gmrej ^BbHon lovfte mig tro, i l^Ebust och i nöd allt in i sin bl^Fekaste d^Gmöd.

^BbHon var som en lilja v^Ebit uti hyn den vackraste kv^Finna man^Gm skådat i byn, ^Bbett smittande skratt, ^Eben lustiger sång vi älskade somma^Fren lång^Gm. ^BbHej hopp faderi fadera^Eblladerej Hej hopp faderi ^Ffaderall^Gmaderej ^Bbett smittande skratt, ^Eben lustiger sång vi älskade somma^Fren lång^Gm

^BbMen kärleken vissna', ^Ebkärleken dog vid Mikaels mäss^Fa den fl^Gmickan fått nog. ^BbHon fann sig en riker ^Eboch högfärdig man sa "Tack och adj^Fö" och f^Gmörsvann. ^BbHej hopp faderi fadera^Eblladerej Hej hopp faderi ^Ffaderall^Gmaderej ^BbHon fann sig en riker ^Ebhögfärdig man sa "Tack och adj^Fö" och f^Gmörsvann.

^BbNu står jag vid städet^Eb sliten och grå och hammaren bul^Ftar och ^Gmhjärtat likså. ^BbDen flickan hon kommer^Eb aldrig igen, hon är hos sin n^Fyfunne v^Gmän. ^BbHej hopp faderi fadera^Eblladerej Hej hopp faderi ^Ffaderall^Gmaderej ^BbDen flickan hon kommer^Eb aldrig igen men sången den t^Frallar j^Gmag än.