Lars Winnerback - Mareld

Det är sensomma^Grsverige, jag är på väg ^Emhärifrån jag kan inte för^Amklara, jag stänger av te^D7lefon ner faller löv^Gen, och bladen blir ^Emmull jag kanske åker till ^Cisland,^Am jag kanske super mig f^D7ull jag är för fattig f?^C?r london, jag är ^Dför tyst ^Emför L.A det finns en anda i ^CDublin, men den är ^Dskadlig fö^Emr mig

jag glider ^Gifrån allt, var var jag en ^Emgång jag förlorar ^Ammitt fokus, vad drömde jag^D7 om jag har lånat av b^Ganken, jag har säkerhe^Emtsdörr jag skulle aldrig få ^Csäga, att de^Amt var enklare^D7 förr jag ser mig i sp^Cegeln, det är ^Den dålig^Em dag

Är det honom jag k?^C?nner' Är d^Det han som ?^Em?r jag' Mellanspel: Em B7 C G C D

Det blåser osunda ^Gvindar, det gör mig dämpad oc^Emh sval ^Em ja det krävs så mycke^Amt mygel, för att verka n^D7ormal det här är tusen bu^Gtiker, med vässad^Eme klor det kommer trötta ^Cidéer,^Am från str^D7ama kontor men det är sällsamt ^Cvacker, här kommer höst^Den igen ^Em det är kallt som i s^Ctenhus, det ^Ddoftar av r^Emegn

jag läser en ti^Gdning, jag ser vad det s^Emtår men det är inget jag bryr m^Amig om, ingenting jag f?^D7?rstår dom som skriver dom l^Gjuger, allt är tvär^Emt om dom skulle mörda för^C pengar, ^Amskandalen ä^D7r dom jag såg ett dreglande l^Cejon, stå ^Dpå toppen o^Emch sa jag ger bara folk^Cet, vad fo^Dlket vill ^Emha

jag rör mina h^Gänder, du måste ^Emförstå jag orkar inte för^Amklara, försök att se de^D7t ändå det gnager ett s^Ginne, det är som overkli^Emghet i varje blinkande f?^C?nster, en^Am korupt p^D7rofet och jag har vart i t^Cemplet, där ^Dmånglarna^Em står dom sa allt är till ^Csalu, jag sa kom ^Dälskling vi^Em går

Kunde ställa mig n^Gaken, jag skulle mena en ^Emdel men ett dreglande ^Amlejon, skulle ta det helt f^D7el jag hade massor ^Gidéer, jag hade väge^Emn klar jag hade tusentals fr^Cågor, ^Amoch tusentals ^D7svar tyst ligger v^Cägen, i ^Drödbrun^Em rost jag såg mareld i^C havet, som^D allhelgonaf^Emrost